Exet.

”Han rår inte för att han handlar som han gör – det är endast en produkt av hur han har blivit bemött i sitt liv.”

…

”Han reflekterar inte utan reagerar bara. Som ett djur. Djur reagerar på ett stimulus, de tänker inte efter.”

… 

”Även han skulle kunna ändra sig, men det kräver en insikt som jag tyvärr måste betvivla att han har.”

… 

”Men jag känner mig sviken.”

… 

”Jag förstår det. Du har blivit sviken. Du kan inte hysa förtroende för honom längre. Då kan du sänka förväntningarna till en nivå som är rimlig och som han kan antas leva upp till. Då når han dig inte längre.”

Förtroende.

Endast vi själva bestämmer om andra kan känna förtroende till oss, om vi förhåller oss på ett sätt som möjliggör detta. Om andra sedan – som en konsekvens av vårt bemötande -verkligen känner förtroende beror i sin tur på deras tidigare erfarenheter – har de bemötts på ett sådant sätt att de har gjort erfarenheten att det är möjligt at känna tillit?

Vägen.

”Ett tillstånd som varje dag ger upphov till nya förargelser är inte det rätta.”

Goethe

Ögonblicksbild.

Trappor. Nyckeln i låset. Grus på hallmattan. Sonens jacka på golvet. Dottern långt borta i en låtsaslek. Mannen vid skrivbordet.

Trivialt. Underbart.

Förändring.

Stig på – kom in. Se dig omkring. Det har förändrats en del sedan sist – rymligare, högre till tak. Jag bor här nu. Det här är jag. Mitt liv.

Välkommen.